No matter how far apart we are, you will always be in my heart.
Dagarna går, tiden tickar, saknaden består. Varannan dag känns det värre, varannan dag känns det okej. Det blir lite av en överaskning varje morgon. Är det en bra eller en dålig dag. En bra dag kan snabbt vända, en doft, en plats, en tanke och sen är man på botten igen. Dom dåliga dagarna däremot dom består.
Har varit hemma hos min älskade vän Carro och hennes underbara man Soki i Alingsås i en vecka. Den veckan som varit har fått mig att komma upp på fötter igen. Jag kommer vara evigt tacksam. Jag hade gått under om jag inte hade åkt. Jag vaknade med min fina son vid min sida, tittade på honom och fick faktiskt glädjas av att ha honom kvar vid min sida. Min lilla krigare. Vi gjorde allt och ingenting och dagarna rullade på lite för fort. Nu är vi tillbaka i äckliga Eskilstuna igen. Sjukt att en stad kan få en att må så dåligt. Vi måste bort härifrån och det är ett faktum. Det är mitt nästa mål. Innan sommaren ska vi vara på en plats där vi kan må så bra vi bara kan. Oavsett var i världen det är.
Allting förändras runtomkring. Ingen är som innan, alla är annorlunda. Inklusive mig själv. Jag kommer aldrig vara den Lina jag en gång var. Förhoppningsvis kommer jag att må bra en dag, jag kommer kriga mig upp. Jag ska få må bra, om inte för min egen skull så för Leons skull. Jag tror inte att jag kan förklara med ord hur mycket min son betyder för mig. Utan honom hade jag varit på samma plats som hans pappa. Men en sak är säker älskade barn, jag sviker dig ALDRIG! Du är en av få som får mig att klara av att andas.Du ger mig den lilla kraft jag behöver för att klara av att orka.
Sargon, våran fina Sargon. Saknaden är för stor. Hjärtat värker, ögonen svider. Jag hoppas du har funnit frid. Jag hoppas du mår bra. Jag hoppas du aldrig glömmer bort att vi älskar dig. Vi kommer alltid vara dina älsklingar oavsett vad. Våra minnen är som en dyrbar diamant. Vi pratar om dig flera gånger om dagen. Leon tror att du är med pippis mamma i himlen. Han vet att du sover gott när du har hans nalle bredvid dig. Allt vi vill är att ha dig här hos oss. Som det ska vara. Ingenting är detsamma utan dig. Jag saknar att få ligga i dina armar och känna mig som världens tryggaste. Jag är rädd, rädd för framtiden. Hur kunde vi inte se att du mådde som du mådde. Det är inte rättvist, du hade det största hjärtat som finns. Även om du inte gjorde rätt alla gånger så ville du oftast bara väl. Tänker på när vi var i Barcelona och du satte dig på knä och frågade om jag ville gifta mig med dig. Minns att vi åt på sex olika resturanger 1 dag. Tänker på alla våra bråk, hur vi kunde stå och skrika "du är den största fittan jag känner" till varandra för att en sekund senare pussa varandra och förklara våran kärlek till varandra. Ingen hade sån kärlek som vi hade. Det vi hade var speciellt. Folk säger att det finns en mening med allt, jag hoppas att jag hittar meningen med att du skulle försvinna från oss. Att Leon inte skulle få ha sin pappa med sig när han växer upp. Men som vi alltid sa när något gick emot oss. Efter regn kommer solsken. Var du än är och vart du än går, glöm aldrig att vi slutar aldrig älska dig. Vi ses den dagen det är dags för oss att komma ifrån detta helvete. Tills dess ska jag kämpa dubbelt upp för att våran son ska växa och bli en fin kille. Du hade redan varit så sjukt stolt över honom. Titta ner och le, se vad du och jag skapade.
