It dont get any easier, you just become stronger!
Hej där! Det var inte igår, jag har valt att inte skriva av mig här. Av många skäl. Det finns fel ögon som läser. Min tanke är att jag ska starta upp en helt ny blogg. Tänker inte länka den här och jag kommer nog ha den lösenordsskyddad ett tag framöver. Men jag ser ju att ni är en hel del som läser. Så jag tänkte självklart ge er chansen att få fortsätta följa min och prinsens vardag. Skriv en kommentar här, skicka ett mail på facebook eller ett mail till [email protected].
Jag lever i en bubbla för stunden känns det som, jag har mina planer. Jag vill bort! Jag har satt ett mål. ett mål som kan vara grymt svårt att uppnå, men jag är fan lite av en krigare och min plan är att fixa det. Jag har inte bara förlorat min stora kärlek, min barns pappa och för er som vill läsa det på det viset (mitt ex). Jag har förlorat hela min vardag, allt som var tidigare. Ingenting är som det var förut. Jag har förlorat den vännen som stod mig närmast hjärtat. Min kvinna liksom. Jag har förlorat min egen respekt. Det är mycket som måste byggas upp, men jag är på väg nu. Jag tänker inte ta mer skit någonstans ifrån och jag tänker inte låta någonting stoppa mig. Allt för att jag och Leon ska må bra, det förtjänar vi efter detta helvete, både han och jag. Jag blundar ibland och intalar mig själv att det är en mardröm, att det är ett test. Tror det är lite det som är mitt problem, jag tillåter inte mig själv att inse, förstå att detta är sant. Men man kan inte stressa fram det heller. Jag måste få göra det på mitt sätt annars kommer det aldrig gå. Många säger att jag är dum i huvudet som gör som jag gör. Jag gör samma sak som jag gjorde när jag förlorade min bror för många år sedan idag. Men jag har ju överlevt det, inte sant? Jag står upp och visst kan jag ramla ner men så länge jag vet att på NÅGOT sätt tar jag mig upp är jag lugn. Man kan inte må som en prinsessa alla dagar i veckan, men jag måste ändå kunna tillåta mig själv att skratta och uppskatta dom få sakerna i livet som gör en lycklig trots allt som hänt.
Som sagt, detta blir det sista inlägget på den här bloggen. Jag ska inte radera för detta är mitt liv. Det kan vara skönt att gå tillbaka och läsa, få le och njuta av dom stunderna som varit genom solsken och regn. Häng på och följ oss på den nya bloggen vettja!
